Det är inte heller när det gäller stuvad mat något krav att använda mjölkprodukter. Jag må ha glömt hur mjölkstuvat smakar men tycker faktiskt det går alldeles utmärkt med gamla välkända Kamrat Havremjölk.
Potatisen kokas, får svalna, skärs i biter och läggs i en dillstuvning som består av mjölkfritt smör, mjöl och havremjölk. Detta kokas ihop till lagom konsistens och på slutet kompletterar man med finhackad dill. Smaka av med salt innan dillen gör entré. Gott till rökt lax till exempel.
Stuvade makaroner har jag inte prövat. Men havremjölk och gammaldags makaroner får bli nästa test på stuvningsfronten.
Januari är månaden när hårda nyårslöften ska börja förverkligas. Men en chokladkyss – eller två – kan man ju alltid unna sig till efterrätt. Bra för matsmältningen! 
70-procentig mörk choklad får smälta i varm Oatly matlagningsgrädde. Hälls upp i formar och får stå i kylen några timmar. Blir ungefär som chokladpudding.
Alldeles intill där jag växte upp finns en stor trädgård. Tillkommen för att skapa vackra omgivningar till den pampiga huvudbyggnad med flyglar och ekonomibyggnader som byggts med utsikt över sjön.
Trädgården har tre växthus, omfattande planteringar av växter, träd och blommor, omsorgsfullt skötta gräsmattor och ideligen krattade promenadgångar.
Två män skötte i min barndom denna trädgård och den omfattande verksamheten med odlingar varifrån både gästerna i huvudbyggnaden trakterades och folk i bygden kunde handla grönsaker och blommor.
Två män som hunnit åldras och då på 70-talet gjorde sina sista arbetsår innan pension. Efter arbetsdagens slut tog den ene tog sin välputsade Peugeot 504 med metalliclack och taklucka och rullade hemåt. Den andra satte sig på sin skoterliknande Monarkmoped och knattrade iväg. Den ene, han med Peugeoten, var en mycket trevlig och utåtriktad person och samtidigt otvetydigt sinnebilden för en riktig Trädgårdsmästare. Den andre minns jag som mer inbunden, tvär, någon man som barn helst undvek – inte bara för att det lockade att palla gurkor, vindruvor eller äpplen
Det var först efter det att de båda hunnit gå i pension som jag fick berättat för mig att de hade slagits tillsammans i den svenska frivilligkåren i Finska Vinterkriget, just nu 70 år sedan.
Varför denna redogörelse? Jo, för mig är den förknippad med pepparkakor. Ljuvligt och lite skarpt välkryddade och ibland nästan mystiskt tunna pepparkakor som jag varje jul får en leverans av. Pepparkakorna får mig osvikligt att tänka på de båda männen och trädgården där de arbetade och på Finska Vinterkriget. Med sig hem från Finland hade nämligen trädgårdsmästaren inte bara soldaterfarenheten utan också en hustru. Och det är pepparkakor gjorda efter hennes recept som varje år sprider extra julstämning i mitt hem.
Numera är receptet lätt modifierat för att undvika mjölkprotein och mjölksocker. Men pepparkakorna är helt ofördärvade i den smak och utformning som får mig att tänka på barndom, krig, kärlek och de gamla soldaterna som inte bara av äventyrslystnad – tror jag utifrån mina och släktingars minnen av dem – valde att kämpa för något som var större än dem själva.
Ibland är det resterna som representerar den högre utvecklingsnivån i matkedjan, eller hur? När det gäller potatismos är det inget snack om att moset i och för sig är synnerligen smakligt men det är när man kan fräsa ihop några POTATISPLÄTTAR som det får sin fullständiga mening
Ägg och lite vetemjöl rörs ner i moset och sedan är det en stunds pysslande vid stekpannan. Bacon och äpplemos gör anrättningen komplett. Ruggigt gott.
Jag har undkommit julbordsfrosseriet so far detta nådens år 2009. Det har inte blivit mer än ett par modesta och välkomponerade julluncher, lika bra att vara ordentligt laddad inför julaftonens fröjder. Nåja, några provsmakningar av julskinkan applicerade på delikatessknäcke har det väl i och för sig också blivit men på det hela taget ovanligt återhållet.
Nånting som passar till eventuellt kvarbliven julskinka eller varför inte kassler eller fisk eller köttbullar är förstås vanligt hederligt potatismos. Havremjölk och mjölkfritt smör är det som krävs kan ni vid det här laget räkna ut. Lite salt och en gnutta socker gör sitt till.
Och blir det mos över finns det lösningar. Mer om det i nästa inlägg.
När andan faller på ägnas då och då lördagseftermiddagar åt några rejäla omgångar pizzabak för omedelbar uppätning och för frysen. Alla blir inte lika sparsmakade i bestyckningen som på bilden, men det är förstås uteslutet med ost för undertecknad.
Grahamsmjöl, vatten, olja, jäst och salt är beståndsdelarna i degen. Jag penslar med olja och lägger sedan på hemlagad italiensk tomatsås, tomatskivor, rödlök och skinka. 225 grader och efter alldeles för lång väntan 
är det dags att hugga in.
Jag är ingen soppfantast men det finns å andra sidan några favoriter jag gärna inmundigar. Potatis- och purjolökssoppa tillhör den kategorin. Vatten, buljong, potatis och purjolök kokas ihop och får sig sedan en omgång med mixerstaven.
Plättarna har gjorts både ägg- och mjölkfria. Linfröavkok istället för ägg och havremjölk istället för mjölk samt mjöl och lite salt är ingredienserna. Steks förstås i mjölkfritt smör.
Det ser mycket ut när den står där färdig i formen, men det går undan när man börjar käka vällagad makaronipudding. Och inte långt efter det att man proppmätt stapplat från bordet kommer tanken på att kanske ta en liten omgång till…
För att inte tala om vad lyxigt det är att – mot förmodan - hitta en överbliven omgång makaronipudding i kylen dagen efter och värma på till kvällsmat eller lunch.
Till puddingen ovan användes snabbmakaroner som alltså kokades i tre minuter (samma som man använder till fiskpinnar ni vet där hackad gul lök kokas med den sista minuten. Kassler skuren i bitar blandas med makaroner och lök i en form och över det hälls äggstanning; Ägg, havremjölk och lite salt. Kasslern i sig kan ju vara ganska salt.
30-40 minuter i ugnen på 200 grader och ätfesten kan börja!
Varken jag (problem med mjölksocker och mjölkprotein) eller fikasällskapet (problem med ägg, tomat, mango, bananer) kunde hitta något fikabröd utan det blev kaffe med garvsyra, äppeljuice och vatten.
Det spelar nästan ingen roll var man försöker fika. Vare sig det är välrenommerade konditorier eller senaste klonen av någon dussinkaffekedja; det är uselt utbud för den som har problem med mjölk. Och vad jag kan uppfatta ägnas inte heller mycket hänsyn åt vare sig åt äggallergiker eller glutenallergiker.
Just i mitt fall – som måste undvika mjölksocker och mjölkprotein – behöver det inte vara så himla svårt. Som jag tidigare påtalat vräks det på med mjölkprodukter i mycket av det svenska köket och precis som när det gäller vanlig mat kan också fiken och konditorierna ersätta mjölkprodukterna med annat. Mjölkfritt smör och havremjölk skulle bredda utbudet väsentligt utan att det behöver gå ut över de som klarar mjölk.
Då skulle det kanske finnas mer än torra chokladbollar att mumsa på. Nötkakor, sockerkaka, kladdkaka, bullar medmera. Det är bara att sätta igång.
Efter några välsmakande dygn i Stockholm nyligen var det härligt att åter landa i potatistillvaron! En gratäng med kassler betyder festlig vardag. Potatis, salt och Oatly i mat 13 procent. In i ugnen 45-60 minuter på 200 grader. OBS! Gör bara inte för liten laddning gratäng, det är lika gott dagen efter